Bygglovsritningar – checklista över krav, mått och vanliga fel

Så lyckas du med bygglovsritningar: krav, mått och vanliga fallgropar

Rätt bygglovsritningar sparar tid, minskar risken för kompletteringar och gör handläggningen smidigare. Här får du en praktisk genomgång av krav, måttsättning och typiska misstag att undvika – från situationsplan till sektion.

Kort bakgrund och vad kommunen tittar på

Bygglovsritningar är underlaget kommunen använder för att bedöma om åtgärden följer detaljplan, PBL och gällande tekniska krav. Ritningarna ska vara fackmannamässigt utförda, tydliga och i rätt skala, så att volym, placering och utseende kan förstås utan tolkning.

Handläggaren granskar främst placering på tomten, höjdsättning, byggnadens volym och hur fasader och tak utformas. Kommunen jämför även mot planbestämmelser om tillåten byggnadsarea, våningsantal, nockhöjd, takform och eventuella skydds- eller utformningskrav.

Obligatoriska ritningar och skalor

De flesta lovärenden kräver en situationsplan, planritningar, fasadritningar och minst en sektionsritning. Kommuner kan ha lokala riktlinjer, men följande brukar accepteras som standard.

Situationsplan/situationsritning i skala 1:400 eller 1:500 på kommunens kartunderlag. Visa tomtgränser, byggnadens måttsatta placering, avstånd till gräns, infart, parkeringsyta och marknivåer/höjdkurvor vid behov.
Planritningar i skala 1:100 per våningsplan. Redovisa ytterväggar, innerväggar, dörrar, fönster, trappor samt rumsfunktioner. Markera entré och eventuella nivåskillnader.
Fasadritningar på samtliga sidor i skala 1:100. Ange marklinje före och efter åtgärd, material och kulör, taklutning, takutsprång och nock- samt takfotshöjd.
Sektionsritning i skala 1:100. Visa genomskärning med golv-, bjälklags- och taknivåer, rumshöjd, grundläggning och hur huset möter marken.

I kuperad terräng behövs ibland flera sektioner eller en höjdsatt situationsplan. För tillbyggnader nära gräns kan kommunen även efterfråga vyer eller fotomontage för att bedöma påverkan.

Måttsättning som kommunen accepterar

Måtten ska vara entydiga och ange byggnadens storlek, placering och höjder. Använd måttkedjor och fasta referenser så handläggaren slipper mäta i skala.

Byggnadsarea (BYA) och bruttoarea (BTA) där det är relevant, samt total längd och bredd.
Avstånd till tomtgräns och andra byggnader, mätt vinkelrätt från fasad. Särskilt viktigt vid placering närmare än 4,5 meter.
Höjder: nockhöjd, byggnadshöjd och takfotshöjd. Redovisa också färdig golvnivå (FG) och färdig marknivå (FM) mot fasad.
Taklutning i grader eller som förhållande (till exempel 27° eller 1:2).
Fönster- och dörrstorlekar samt räckeshöjder om åtgärden berör altan eller balkong.

Skriv alla mått som siffror, inte “skala gäller”. Redovisa höjder i kommunens höjdsystem om de kräver det. Undvik att blanda millimeter och meter och håll konsekvent måttenhet genom hela materialet.

Krav på kvalitet, läsbarhet och filformat

Ritningar ska vara läsbara utskrivna i A3 eller A4, med tydliga linjetjocklekar och tillräcklig textstorlek. Svartvit eller sparsam färg brukar föredras för kontrast. Ett korrekt ritningshuvud gör handlingen spårbar.

Ritningshuvud med fastighetsbeteckning, åtgärd, skala, datum, revideringsruta, ritningsnummer och nordpil på situationsplanen.
Konsekventa linjetjocklekar: ytterväggar grövre, detaljer tunnare. Undvik raster som blir grötigt vid utskrift.
PDF-format utan foton inskannade i låg upplösning. Exportera vektor-PDF direkt från ritprogram.
Material och kulör på fasader och tak. Ange gärna kulör enligt NCS eller motsvarande beteckning om kommunen kräver det.
Översiktliga uppgifter om tillgänglighet och brandskydd i plan: entré utan nivåskillnad, dörrbredder, utrymningsvägarnas placering där det är relevant.

Kompletterande handlingar kan behövas: kontrollplan enligt PBL, fotografier av befintlig byggnad, trädinventering, eller kulturmiljöbeskrivning i känsliga områden. Konstruktionsritningar bedöms oftast först vid tekniskt samråd, men kan efterfrågas för bärande ingrepp.

Vanliga fel som ger kompletteringskrav

Många kompletteringar beror på otydliga eller ofullständiga ritningar. Nedan är vanliga orsaker som du enkelt undviker.

Fel skala eller saknade skalangivelser. Handläggaren kan inte bedöma storlek eller avstånd.
Situationsplan utan måttkedjor till tomtgräns eller baserad på inaktuell karta.
Fasadritningar saknar marklinje före/efter, nockhöjd eller material- och kulörangivelse.
Sektionsritning saknas, eller visar inte färdig golvnivå och möte mot mark.
Höjdsättning oklar: inga höjdtal, inga höjdkurvor i kuperad mark, dagvattenhantering ej redovisad.
Takutsprång och räcken inte inritade, vilket påverkar byggnadsarea och gestaltning.
Inkonsekventa mått mellan plan, fasad och sektion, eller revideringar utan revideringsmoln och datum.
Fel filformat eller lågupplösta inskanningar. Vektorisera och exportera korrekta PDF:er.

Arbetsgång: från idé till komplett ansökan

En tydlig process minskar risken för bakslag och sparar tid. Följ stegen nedan för ett komplett underlag.

Hämta detaljplan och kommunens ritningskrav. Notera bestämmelser om byggrätt, höjder och utformning.
Beställ aktuell baskarta om kommunen kräver det. Kontrollera tomtgränser och höjdsystem.
Placera byggnaden på tomten med hänsyn till funktion, sol, sikt och dagvatten. Planera marklutning bort från hus.
Skissa volym och planlösning. Stäm av takform, taklutning och nockhöjd mot planbestämmelser.
Rita plan, fasad, sektion och situationsplan i rätt skala. Måttsätt och ange material och kulör.
Kontrollera höjder och avstånd. Säkerställ att samma mått återkommer konsekvent i alla vyer.
Gör en intern kvalitetskontroll: läsbarhet på A3, linjetjocklek, fullständig ritningshuvud och revideringsruta.
Ta fram kontrollplan och eventuella kompletterande bilagor. För grannpåverkan, informera tidigt och dokumentera medgivanden vid behov.
Exportera till vektor-PDF och namnge filer tydligt med fastighetsbeteckning och ritningsnummer.

Vid komplexa projekt, kuperad mark eller kulturmiljö kan det löna sig att anlita en bygglovsritare eller arkitekt. En tidig dialog med kommunen minskar risken för omtag. När ritningarna är fackmannamässiga, måttsatta och höjdsatta ökar chansen för en smidig handläggning och snabbare startbesked.