Felsökning av sprickor i innervägg – orsaker och åtgärder

Så felsöker du sprickor i innerväggar och åtgärdar dem

Sprickor i innerväggar är vanliga men sällan akuta. Med rätt diagnos och metod kan du stoppa både fula märken och återkommande problem. Här får du praktiska råd om orsaker, åtgärder, kvalitetssäkring och när det är klokt att anlita fackman.

Överblick: vad sprickorna säger om huset

Innerväggar kan vara av gips, puts på murverk/lättbetong eller träskivor. Sprickor uppstår när material rör sig, torkar eller belastas fel. Små hårfina sprickor handlar ofta om ytspänningar eller torkning, medan längre, skeva eller växande sprickor kan tyda på rörelser i stommen eller fuktproblem.

Utgå från var sprickan sitter och hur den ser ut. En rak spricka längs en gipsskarv signalerar oftast brist på remsa eller svagt spackelarbete. Diagonala sprickor från hörn av dörrar och fönster uppstår när rörelser koncentreras vid öppningar. Trappstegsliknande sprickor i puts kan följa fogar i bakomliggande murverk.

Vanliga orsaker till sprickor

För att välja rätt åtgärd behöver du förstå varför sprickan uppstod. Flera faktorer kan samverka.

Rörelser i stommen: årstidsvariationer i temperatur och fukt får trä och gips att svälla och krympa.
Sättningar i grund: långsam markrörelse ger sprickor som kan bli längre eller bredare över tid.
Torksprickor: för tjocka spackel- eller putslager torkar ojämnt och spricker.
Bristande underarbete: utebliven pappremsa/glasfiberremsa i gipsskarv eller dålig vidhäftning.
Spänningskoncentration: vid öppningar, i innerhörn eller där olika material möts.
Fuktproblem: läckage, hög relativ luftfuktighet eller otillräcklig ventilation försvagar putsen och färgskikt.
Mekanisk påverkan: stötar, vibrationer eller håltagning nära skarvar och hörn.

Diagnos: så tolkar du sprickan

Gör en enkel men systematisk genomgång innan du börjar reparera. Notera var, hur och om sprickan förändras.

Mät bredden ungefärligt. Hårfin spricka är ofta mindre än 0,3 mm; över 2 mm kräver förstärkning.
Titta på riktningen. Längs gipsskarv tyder på fogproblem; diagonalt från öppning tyder på rörelse.
Kontrollera underlaget. Knacka lätt: ihåligt ljud kan indikera släpp i puts eller spackel.
Sök efter fukt. Missfärgning, mjuk puts eller lukt är tecken – åtgärda orsak innan du lagar ytan.
Följ upp över tid. Markera sprickans ändar med blyerts och datum, kontrollera en gång per månad i 2–3 månader.
Varningsflaggor: sprickor som snabbt växer, flera sprickor i olika rum, dörrar/fönster som börjar kärva, lutande golv eller sprickor som fortsätter genom både vägg och tak.

Åtgärder steg för steg

Välj metod efter spricktyp och underlag. Arbeta rent, låt varje lager torka och kontrollera planhet med snett ljus.

Hårfina sprickor i målade väggar: skär upp sprickan till en liten V-fåra med kniv, dammsug bort damm, grundmåla sugande yta vid behov, fyll med finspackel i två tunna lager, slipa lätt mellan lager och slutmåla.
Sprucken gipsskarv: skär bort löst material tills du når skarven, spackla ett tunt lager och bädda in pappremsa (papperstejp för gips) i vått spackel, stryk ut och centrera remsan över skarven, låt torka. Lägg ytterligare 1–2 bredare spackellager, slipa, grundmåla och måla. Pappremsa ger ofta bättre sprickresistens än självhäftande glasfiber i rörliga väggar.
Rörliga anslutningar (vägg–tak, innerhörn): om sprickan återkommer, rensa ur löst, lämna en liten rörelsefog och fyll med målningsbar akrylfog. Undvik silikon där du ska måla. Måla efter härdning.
Sprickor i puts: vidga sprickan till fast material, borsta rent och förfukta lätt. Använd ett kompatibelt reparationsbruk (gipsbaserat inne eller kalk/cement beroende på befintlig puts). Fyll i omgångar vid djup spricka, riv av plant, eftervattna enligt bruksanvisning och låt härda innan spackel och färg.
Större eller återkommande sprickor (>2 mm): kombinera spackel/bruk med armering. För gips – pappremsa plus bred spackling; för puts – armeringsväv inbäddad i spackel eller puts över området runt sprickan.

Verktyg och material: kniv, spackelspade i olika bredder, slipkloss/slipgaller, dammsugare, finspackel, pappremsa/glasfiberremsa, akrylfog, grundfärg/primer, täckplast och tejp.
Kvalitetskontroll: belys med snett ljus; ytan ska kännas jämn med handen. Grundmåla spacklade ytor för att undvika flammighet.
Säkerhet: använd andningsskydd P2 och skyddsglasögon vid slipning. Täck golv och möbler. Kontrollera el- och VVS-dragningar innan du skär – använd ledningssökare vid osäkerhet.

Förebygg, kvalitet och uppföljning

Stabila inomhusförhållanden och rätt underarbete minskar risken för nya sprickor. Följ upp efter lagningen för att upptäcka om problemet är löst eller om orsaken kvarstår.

Håll jämn inomhusklimat: sträva efter 40–60 procent relativ luftfuktighet och jämn temperatur.
Använd alltid remsa vid nya gipsskarvar och förstärk skarvar nära öppningar.
Lämna rörelsefog i innerhörn och mellan olika material, särskilt långa väggar eller där tak/vägg rör sig olika.
Åtgärda fuktorsaker direkt: ventilationsbrister, läckage eller kondens ska lösas innan estetisk lagning.
Följ upp lagningar i nybyggda/ombyggda hus under första säsongerna; mindre rörelsesprickor kan kräva ommålning men ska inte växa.
Vanliga misstag att undvika:
- Måla över sprickan utan remsa eller öppning – den kommer ofta tillbaka.
- För tjocka spackellager som torkar och spricker; arbeta i tunna lager.
- Använda silikon i målningsytor – färg fäster dåligt.
- Inte grunda sugande ytor; ger flammig färg och sämre vidhäftning.

När ska du anlita fackman

Vissa sprickor är tecken på större problem och bör utredas av byggproffs eller konstruktör. I våtrum gäller branschregler för tätskikt – misstänker du skada bakom kakel eller i badrumsvägg, kontakta behörig entreprenör.

Sprickor som fortsätter att växa eller är bredare än cirka 3 mm.
Diagonala sprickor från öppningar, trappstegssprickor genom flera material eller sprickor som går mellan vägg och tak.
Kombination med andra symptom: kärvande dörrar/fönster, lutande golv, sprickor i flera rum, fukt/mögeltecken.
Efter vattenläcka eller om putsen släpper stort.
Osäkerhet kring bärande väggar, rivning eller större förstärkningar – ta in besiktningsman eller konstruktör.